Kvinnor trakasseras i löpspåret

I Aktuellt den 27 februari 2017 så handlade det bland annat om att många kvinnor känner oro  när man är ute och löptränar (ca 20 min in i programmet). Som vanligt så skiljer inte media på reell fara och inbillad fara
Jag bestämde mig för att ta en snabbtitt på vad statistiken säger om kvinnors utsatthet. Den faktiska och den inbillade. Jag tittade på BRÅs Nationella Trygghetsundersökning (NTU) från 2016. (Läs hela tabellen här)
Om man tittar i åldersspannet mellan 16 och 34 år så uppger mellan 5,8% och 6,3% av befolkningen att de blivit utsatta för trakasserier. En klapp på stjärten klassas i Brottsbalken som ett sexuellt ofredande (BrB 6 kap 10§) och räknas därför inte som trakasserier liknande ofredande mm.  Andelen kvinnor som svarar  att de blivit utsatta för sexualbrott är 5,5%. Det innefattar allt från obscena kommentarer till våldtäkt.
I samma åldersgrupp säger mellan 6,2% och 7,5% att de blivit utsatta för någon slags hot (alltifrån hot med vapen till verbala hot och SMS mm). Mellan 2,7% och 4,7% av kvinnorna har blivit utsatt för misshandel.
Det förefaller inte spela någon roll om du bor i en storstad eller en mindre ort.
I NTUn går det inte att utläsa var eller i vilket sammanhang kvinnan befunnit sig när hon blivit utsatt för trakasserierna så det går alltså inte att se om hon varit ute och sprungit vid tillfället. Det finns heller ingen tydlig definition på vad som ingår i  begreppet trakasseri.
BRÅ frågar hur stor ”andel som känner sig ganska otrygga eller mycket otrygga eller att de inte går ut på grund av otrygghet.” Av den kvinnliga befolkningen mellan 16 och 34 år så uppger 32% att de känner sig otrygga att gå ut sena kvällar. Ca 6% väljer att stanna inne på grund av sin oro.
I samma grupp känner mellan 17% och 23% ganska ofta oro över att bli överfallna eller misshandlade.
Min slutsats blir att många kvinnor oroar sig i onödan. Det är ju sorgligt. Jag har inget svar på hur man får någon ändring till stånd. Kanske någon kan skriva en kommentar om det. Det vi oroar oss över brukar vi i allmänhet göra något åt så vi slipper oroa oss. Om man är rädd och det finns en risk att man blir påkörd vid ett övergångsställe så stannar man och ser sig för. Om man oroar sig för att bilen ska bli stulen eller att man ska få inbrott i sin bostad så kanske man skaffar sig ett larm. Om jag oroar mig för att min dotter ska råka illa ut så skaffar jag henne ett överfalls larm. Jag låter ju inte bli att skydda mig eller de mina bara för att jag ”inte borde behöva gå runt och vara orolig”.
Faktum är att otryggheten – verklighetsförankrad eller inte – finns där och det går att göra något åt den på ett personligt plan. 
Publicerat i Löpning, Okategoriserade | Märkt , , , , , | Lämna en kommentar

Dags igen för Stockholm marathon

Skam den som ger sig. För tre år sedan persade jag på Göteborgsvarvet och drog sedan på mig en förkylning som gjorde så att jag inte kunde genomföra hela Stockholm marathon. Jag lägger hela skulden på förkylningen. Jag hade tränat konsekvent i 20 veckor innan så formen var det egentligen inget fel på. Efter tre mil så fungerade inte benen längre. Det gick att gå, men det hade jag ingen lust till.

Nu har min problemfot opererats för ett år sedan och återhämtningen har varit perfekt. MAF har blivit min melodi och jag har tagit det försiktigt hela hösten. Nu börjar jag dra på lite intensitet och lite volym så den här gången ska det bli bra.

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Rösta och vinn Fjällrävenprodukter

Nu är det endast två dagar kvar innan omröstningen till 2017 års upplaga av Fjällräven Polar stänger. Likt förra året ligger jag inte etta, men klart bättre. Jag har pendlat mellan sexa och femma de senaste veckorna. Jag drog ifrån lite från början tack vare ett stort stöd från Facebook.

Skulle du som läser detta vilja vara snäll och rösta så vore jag tacksam. Dela sedan ditt inlägg på Facebook med offentliga inställningar.

Nästa år måste jag komma på något smart sätt att marknadsföra mig. Det verkar inte funka att bara dela på facebook och skriva inlägg på Twitter och Instagram. Man undrar ju hur vissa lyckas få ihop nästan 50000 röster.

pict9009

Publicerat i Friluftsliv | Märkt , , , , , | Lämna en kommentar

Rösta på mig i Fjällräven Polar 2017

ska%cc%88rmklipp-2016-11-16-19-37-39

Så är äntligen dagen här då jag kan lägga ut mitt filmklipp på Fjällräven Polar och börja länka och värva röster. Det har pirrat i magen i flera veckor medan jag samlat material till filmen och planerat för ansökan. Nu hoppas jag bara att jag preppat min omgivning tillräckligt väl så jag får alla röster jag behöver.

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Fjällräven Polar igen

Förra året var jag lite sent ute med min ansökan till Fjällräven Polar och var hejdlöst sist. I år har jag tänkt hänga på låset och har sedan några veckor bearbetat min omgivning för att få dem att hjälpa till i omröstningen.

Jag har klippt ihop några videosnuttar där bekanta och vänner lämnat kommentarer kring vem jag är som person. Videon spelar i och för sig inte någon större roll när det kommer till vem man röstar på. Jag tror det handlar med om vem som har störst nätverk.

ska%cc%88rmklipp-2016-11-04-13-39-49

Publicerat i Friluftsliv | Lämna en kommentar

Löpning varje dag del 2

det här med löpning verkar vara ett knepigt kapitel. Efter åtta dagars löpning så la jag ner verksamheten. Den lilla känning jag hade i vänstra vaden utvecklades till något som blev mycket värre. Jag insåg att jag var tvungen och göra någonting åt var den innan jag kunde forsätta löpningen.

Jag bokade in mig hos naprapaten och han körde sin variant av bindvävsmassage på vänstra vaden. Förra gången så krävdes det bara två behandlingar på den andra vaden för att den skulle vara fit for fight. Jag hoppas på samma goda resultat den här gången. Sen börjar jag räkna från noll igen. 

  
Som vanligt lät han mig göra en minnesövning för att stänga av premotoriska kortex. Den metoden är han ensam om och jag ger mig inte in i att försöka förklara det här. 

Skam den som ger sig. 

Publicerat i Löpning, Skador | Märkt , | Lämna en kommentar

Löpning varje dag

Jag funderade på om det kunde vara bra. Jag menar – Elin Ragnarsson har ju gjort det. Springa varje dag i 265 dagar under hashtaggen #runstreak på Twitter. Jag har inte riktigt förstått vitsen eller vinsterna med det, men den senaste veckan har jag sprungit runt 3 km varje dag. Det är mer än vad jag kunnat göra under våren utan att få ont. Jag har inte haft en enda riktigt besvärlig krämpa en enda dag. Lite känningar i ena vaden, men ingen kramp eller skada.

Kanske är jag inte redo än att ta mig an längre sträckor, men till hösten kanske. Om man leker med tanken att man lägger på en km varje vecka så borde jag kunna komma upp i ganska rimliga sträckor utan att gå sönder. Det handlar ju trots allt bara om att bygga upp muskler och ligament. Pannbenet finns ju där, men det är ju när pannbenet går igång som övriga kroppen däckar 🙂

Publicerat i Löpning | Märkt , | Lämna en kommentar

En afton med jägarstubbe

Det kallas ”swedish stove” eller ”finnish stove” beroende på vem man frågar. Jag fick en kommentar på facebook nyss där en av mina gamla lumparpolare kallade det för jägarstubbe. Kalla det var man vill, men det värmde gott en stund i alla fall.

"Swedish stove"

Publicerat i Friluftsliv | Lämna en kommentar

Kruskavel is da shit

Har du provat foam rolling. Har du lådor fulla med massagebollar? Har du haft problem med plantar fashiit och kämpat med behandlingar som jag gjort?

Jag har hittat det ultimata verktyget för att massera fotsulorna för att öka cirkulationen.

Kruskaveln

20140602-092811-34091172.jpg

Publicerat i Löpning, Skador, Tips | Märkt , , , | 1 kommentar

Ny uppladdning inför Stockholm Marathon

Göteborgsvarvet var en fest. Jag kom hem därifrån med goda minnen och ett personligt rekord på halvmarathon. Kanske skulle jag ha avrundat helgen lite annorlunda för på måndagseftermiddagen dundrade en förkylning in med buller och bång. Om jag hade gjort som jag avsåg från början, men som jag sedan tyckte var onödigt skulle det kanske blivit annorlunda. Jag hade tänkt ta med mig lite Super-Gainer PRO för att fylla på med, men istället lämnade jag det hemma och tänkte att det nog går lika bra med lite mat.

Nu blev det inte riktigt den maten jag hade föredragit. Jag fick tag i en gammal barndomskompis som skjutsade mig ner till stationen och innan jag klev på tåget så satt vi vid en brygga och snackade lite skit och tog en bira. Inte den mest kvalitativa återhämtningsdrycken man kan tänka sig, men den var ofantligt god. Maten jag satsade på blev en halv kycklingmacka från Subway. Kvalitén på deras råvaror kan man naturligtvis ifrågasätta.

Mackan slank ner på tåget tillsammans med en halv liter cola och ytterligare en halv liter vatten. Att jag bara behövde gå på toa en gång under den femtimmars tågresan säger en del om hur mycket vätska som behövde ersättas. Dessutom tryckte jag i mig en lite påse chips.

Som sagt. Kvalitén på återhämtningen hade kunnat vara högre.

Straffet för den här dåliga inställningen till min kropp är att jag varit förkyld i tre dagar. Sängliggande med feber, hosta och snuva.

Publicerat i Betraktelser, Löpning | Märkt , , | 2 kommentarer